Andra V„rldskriget - F”rspel  Skenfreden

Hitler  intresserade sig inte f”r administrationen, f”r
genomf”randet av program eller reformer; Han ville ha
makt. Med partiet som maktinstrument hade han skaffat sig
makten i Tyskland. Nu t„nkte han anv„nda Tyskland som
maktinstrument f”r att skaffa sig makten i Europa.
Tysklands nederlag i f”rsta v„rldskriget  upplevde Hitler
mer eller mindre som en personlig katastrof. Hela sin
politiska karri„r har han haft ambitioner om att
teruppr„tta och utvidga Tysklands makt. Han str„vade
efter att upph„va freds avtalet frn 1919 och sedan
inf”rliva sin dr”m om ett Stortyskland. Den  aggressiva
utrikes politik som nazisterna kom att f”ra  kallades av
nazisterna dynamisk.

Hitler menade att: "styrkan hos ett folk ligger i f”rsta
hand inte i dess vapen utan dess vilja och innan man
besegrar den yttre fienden mste f”rst den egna inre
fienden besegras."

Hitler ville utvidga Tysklands gr„nser s att alla
m„nniskor av tysk ras och tyskt sprk skulle innefattas.
Han har „ven sagt :
"Vi kr„ver land och territorium f”r att livn„ra vrt folk
och placera vrt folk”verskott"

Hitler f”rsta och viktigaste steg var att terupprusta.
Tills han hade milit„rmaktens st”d f”r sin diplomati mste
Hitlers utrikespolitiska arena begr„nsas till sitt omfng.
Denna period d Tysklands v„pnade styrkor ”kades och
terupprustades, var mycket farlig. Tills
terupprustningen ntt en viss punkt var Tyskland mycket
srbart f”r varje preventiv aktion av Frankrike eller de
andra makterna, och villkoren i Versaillesf”rdraget kunde
utnyttjas som motivering till en sdan aktion. Den tyska
utrikes politiken gick d„rf”r de f”rsta ren ut p att
f”rebygga en sdan aktion.

Hitlers tal frn den tiden „r m„sterstycken i propaganda.
Han ankn”t ofta till den or„ttvisa behandlingen av
Tyskland efter kriget och den bestende tskillnaden
mellan segrare och  besegrade. Detta v„ckte sympati f”r
Tyskland vilket till„t Hitler att framst som en
representant f”r f”rnuft och r„ttvisa.

I  Hitlers fredstal inf”r riksdagen den 17 maj 1933 slog
han an tonen p tysk politik.
Med ena ”gat p fredskonferensen i GenŠve framst„llde han
Tyskland som den enda nation som nu hade avrustat och
kr„vde att de andra l„nderna skulle f”lja efter. om de
v„grade s mste det betyda att de under Nationernas
F”rbunds t„ckmantel bara ville degradera det tyska folket
till en andragrads nation med of”rmga att f”rsvara sig.
Tyskland var enligt Hitler beredda p att uppl”sa hela
sitt milt„rv„sen, avst frn alla anfallsvapen, g med p
en allvarligt menad icke-angrepps pakt om de andra f”ljde
efter.
"Vi har ingen allvarligare ”nskan „n att f bidra till det
slutliga l„kandet av de sr som har f”rorsakats av kriget
och Versaillesf”rdraget."

N„r det stod klart att Frankrike inte gick med p detta
proklamerade Hitler Tysklands uttr„de ur NF.  Hitlers
slugaste trick var att samma dag som uttr„det ur NF
meddelade han att Tyskland skulle folkomr”sta om beslutet.
Det var att st„lla demokratins vapen mot de demokratiska
staterna. (96% r”stade 95% f”r)

1934 26 augusti sl”t Tyskland en nonaggressionspakt med
Polen, vilken aldrig blev popul„r i Tyskland med var ett
smart drag av Hitler.
Med detta kunde Hitler f”rsvaga varje enhets front mot
Tyskland och gjorde den f”rsta br„ckan i det franska
allianssystemet. H„r gav han det f”rsta prov p jag-tar-
dem-en-i-taget-taktiken.

1935 stod Hitler inf”r ett svrt avg”rande. Den tyska
rustningen hade nu ntt ett stadium d„r fortsatt
hemlighllande skulle bli ett hinder. Den 16 mars
proklamerade den tyska regeringen sin avsikt att
terinf”ra allm„n v„rnplikt och bygg upp en arme som i
fredstid skulle omfatta 36 divisioner  (550 000 man)
Fyra dagar innan detta hade franska regeringen f”rdubblat
tj„nstetiden och s„nkt v„rnpliktsldern i den franska
armen f”r att kompensera det minskade f”delsetalet 1914-
18. Detta anv„nde naturligtvis Hitler till sin f”rdel och
framst„llde det till att Tyskland mot sin vilja drivits
till upprustning f”r att avv„rja krigshotet.

Nu berodde det p vilket mottagande detta f”rsta ”ppna
brott mot Versailles f”rdraget skulle f. Protester kom.
Det v„sentliga var hur signat„rmakterna skulle i handling
st”dja sina protester.
I maj mnad s sl”t Frankrike ett avtal med Sovjetunionen
som f”rpliktade l„nderna att komma till varandras
unds„ttning om man blev attackerade. Sovjet sl”t ett
liknande avtal med Frankrikes plitligaste bundsf”rvant
Tjeckoslovakien.

Hitlers svar p detta kom i hans tal den 21 maj inf”r
riksdagen. Hans svar till stormakterna var inte trots utan
en f”rdubblad v„djan till f”rnuft, r„ttvisa och samvete.
Han h„vdade att det nya Tyskland var missf”rsttt och hans
egen hllning felaktigt framst„lld. Aldrig har ngon
talatom krigets fasor och drskap med st”rre inlevelse „n
Hitler d.

Hitler ville skapa en allians mellan Storbritannien och
Tyskland det var en id‚ som han inte sl„ppte ens under
krigets gng. I b”rjan av juni fl”g Ribbentrop till London
och sl”t ett avtal med StBr som gjorde att Tyskland hade
r„tt att upprusta sin flotta tills den ndde 35 % av
Britternas numer„r. Tyskland  skaffade sig en ubts flotta
som var lika stor som Britt. Det h„r gillade inte FRA och
ITA som b„gge var sj”makter.

I september stiftades Nrnberglagarna vilka var riktade
mot judarna.
(f”rbj”d „ktenskap mellan jude-tysk, tysk som arbetade hos
jude)
�����������������������������������������������������������������������